En viktig orsak till Sverige framgångar som innovationsnation är att vi satsar mycket pengar på FoU i förhållande till BNP och den absolut största delen av de pengarna kommer från näringslivet. Men sedan början på 2000-talet har näringslivet satsningar på FoU avstannat och jämfört med andra länder har Sverige börjat halka efter.

En viktig trend som påverkat företagens förmåga att utveckla innovationer är att innovationsprocesserna blivit allt mer komplicerade. Effektanalyser som innovationsmyndigheten Vinnova gjort visar att den ökade takten och bredden på innovationsutvecklingen gör att företagen i större utsträckning måste samverka med externa aktörer för att få tillgång till den expertis som krävs.

– När det blir mer och mer komplexa system så blir det dyrare att utveckla själva. Flygindustrin är ett klassiskt sådant område där det i princip är omöjligt för våra svenska aktörer att fungera om det inte får demonstrera sina saker i europeiska samverkansprogram. Jag tror att den utvecklingen kommer till fler och fler aktörer och områden, säger Vilgot Claesson på Vinnova.

I Sverige har den här utvecklingen inneburit att staten lagt ett allt större fokus på att starta upp nya program och miljöer som ska göra det enklare för näringsliv och industri att arbeta tillsammans. Samverkansprojekt som de strategiska innovationsprogrammen som bland annat Vinnova står bakom, har blivit ett otroligt viktigt forum för företag i deras innovationsprocesser.

– Det finns en allmän förståelse för de här med samverkan. Man kan inte bara ha signa egna kompetenser utan måste hitta kompetenser även utanför, det tror jag många företag tänker på i dag. Det är bättre att ta hjälp av omvärlden för att lösa problem eftersom det kan finnas bättre kunskap utanför, förklarar Peter Åslund på Vinnova.

Den bilden delas också av Henrik Runnemalm forskningschef på GKN Aerospace och ordförande för det strategiska innovationsprogrammet LIGHTer som arbetar med att utveckling av nya lättviktsmaterial. Inom LIGHTer är det ett krav att projekten, för att få finansiering, måste ha en gränsöverskridande aspekt där man tar in aktörer från olika branscher och från akademin. Enligt Henrik Runnemalm innebär den typ av breda samarbeten och inflödet av nya idéer mycket för arbetet med att ta ny teknik till en nivå där man kan få färdiga produkter ut på marknaden.

– Vårt behov är att ta vår teknologi ut på marknaden och de strategiska innovationsprogrammen är ett steg där man kommer till en högre mognadsgrad. Vi tror att det är ett sätt att skapa mer innovativa lösningar på det problem vi möter genom att ha den här dialogen.

För LIGHTer innebär det att projekten kring nya lättviktsmaterial inkluderar aktörer från hela värdekedjan och från ett brett urval av industrier; från bil- och båttilverkare till stål- och flygindustrin. Enligt Henrik Runnemalm blir den här typen av initiativ där man lär av varandra allt viktigare för näringslivet och han tror att fler aktörer kommer söka sig mot dessa samverkansmiljöer.

– Det är en generell trend som många börjar se. Vi på GKN har sett den länge och har därför jobbat tätt med akademin länge. Men det är absolut så man måste skapa möten mellan olika kompetenser, det är det som ger lösningen, säger han.